Den fruktade gropen

Bilen gick inte igenom bilbesiktningen vid första besöket i år. Egentligen borde jag ha tagit den till Controle technique för ett par månader sedan, men av olika skäl kom jag inte iväg när jag skulle. Och eftersom det därmed som vanligt blev körförbud på den så var jag tvungen att låta den stå. Den har varit ovanligt långvarig kyla i Luxemburg den här vintern så när jag äntligen skulle ge mig iväg till besiktningen så hade batteriet lagt av. Det var lika bra att byta det och därefter startade bilen, spann som en katt och jag kunde äntligen åka och besiktiga den.

Varje år är jag lika nervös inför ”gropen”, dvs den oljegrop (så heter det väl?) man måste köra fram bilen över så de kan kolla underredet. Besiktningsmannen vinkar fram mig och jag stirrar ihärdigt på hans hand för att se om han vinkar framåt eller om jag ska svänga lite höger eller vänster för att hamna rätt med hjulparen. Är livrädd att jag ska köra ner i gropen istället.

Det gick bra att pricka rätt vid oljegropen men väl där förstod jag att något var fel med bilen. Det tog längre tid än det brukar. Mannen i gropen och mannen ”ovan jord” konfererade med varann. Det blev anmärkning på bromsarna, order om att fixa det och komma på återbesök. Reparationskostnader är aldrig kul men det tog jag faktiskt med jämnmod. Det som störde mig var att jag måste styra bilen rätt över oljegropen en gång till vid återbesöket.

Idag var det dags. Jag hämtade bilen på verkstan och körde direkt till bilbesiktningen. Hamnade rätt vid oljegropen och bromsarna blev godkända. Det är nästan ett år kvar tills jag måste oroa mig för gropen igen.

I väntan på den fruktade gropen.

Lycklig över att få köra bil igen styrde jag mot köpcentrumet Auchan för att handla lite mat. Jag funderade på att köpa en bukett blommor för att fira att ombesiktningen gick bra men det får vänta tills imorgon. De sålde en orkidé som jag inte sett förut. Väldigt vacker.

På en hyllkant vid avdelningen med rengöringsmedel hade de satt upp en liten skärm som visade en reklamfilm för något putsmedel. Som en liten platt-tv. Tar ingen plats och verkade ha en rörelsesensor så att den drog igång när någon gick förbi. Tekniken går framåt med stormsteg.


Och nu är det helg. Skönt!

Sockorna

Här kommer ett par bilder på sockorna jag stickade klart för någon vecka sedan. De var förvånansvärt lätta att sticka. Det kommer bli mer stickade strumpor vad det lider.
Färgen är mest rätt på den undre bilden.

Skattjakt i källaren

För några veckor sedan letade jag högt och lågt efter ett instruktionshäfte jag har om japansk stickning. Letandet drev mig ner i källarförrådet och jag sökte igenom kartong efter kartong. Inget häfte. Men... jag hittade mitt växtfärgade garn som jag nästan trodde hade kommit bort i någon flytt.

För många år sedan, sista terminen på gymnasiet faktiskt, gick jag en kvällskurs i växtfärgning. Minns att jag fick i uppdrag att plocka daggkåpa som vi skulle färga med. Andra växter vi använde var bl.a. ljung, björk, krapp och lökskal.

Garnet blev sedan liggande i väntan på det perfekta stickmönstret, för jag kunde ju inte slösa bort det på vad som helst. Självklart hittade jag inte det ultimata mönstret så garnet blev liggande och föll i glömska. Men nu, nu ska det bli sticka av. Som jag skrev i inlägget innan så har de senaste årens sticktrend gjort att det finns massor av sticksajter, -bloggar och gratismönster på nätet. Två sidor jag har hittat är Stickamera och Ravelry. Den sistnämnda måste man bli medlem på men det är gratis, och där kan man hitta hur mycket gratismönster som helst. Massor av inspiration får man också av att se bilder på vad alla andra har stickat.

Instruktionshäftet hittade jag senare i en förvaringslåda i lägenheten.

Vi gjorde varsin ring med små prover på allt vi färgade. De gröna tonerna är färgade med björk, de röda med bl.a. krapp.


En garnbukett. De här småhärvorna ska bli dekorränder i vantar och sockor.

UFO blir FO

Under julledigheten bestämde jag mig för att börja sticka igen. Det är roligt, avkopplande och så behöver jag få undan påbörjade projekt som legat länge och väl och bara tagit plats.

Sticktrenden har fullkomligt exploderat på nätet upptäckte jag när jag började googla lite. Det finns en uppsjö av bloggar där flitiga människor lägger upp bilder på sina nystickade alster. Jisses så produktiva och duktiga en del är.

Och eftersom det finns tillgång till många gratismönster på engelska t.ex. så har det har uppstått ett nytt språk också med många förkortningar. Ett UFO är t.ex. ett Unfinished Object. Ett FO är följdaktligen ett Finished Object.

I slutet av januari förvandlade jag ett gammalt UFO till ett FO - den här halsduken.

På bilden är den ihopvikt, den är ganska lång egentligen. Garnet köpte jag på varuhuset Monopol och de slog igen för säkert tre år sedan vid det här laget. Fast jag började kanske inte sticka halsduken direkt. Halsduken har kommit väl till pass för det är fortfarande kallt här nere, och snön ställde till det även i Luxemburg igår.

Och ikväll har jag stickat klart ett par sockor. Det är det andra paret sockor jag har stickat i hela mitt liv och jag är mycket stolt över dem. Bild kommer. Vilken vecka som helst. :-)

Vårtecken

Vädret är ju alldeles galet.

I torsdags snöade det.

I fredags regnade det hela dagen.

Igår hörde jag fågelkvitter när jag kom ut. Vårfågelkvitter.

Och när jag tog en söndagspromenad idag så såg jag en buske där knopparna var på god väg att slå ut.

Jag vet inte vad det är för slags buske. Nu kan det räcka med vinterväder tycker jag. Jag hoppas att det kommer fler vårtecken nu.

Nytt år, nya föresatser

Nyårslöften brukar jag inte avge, men det händer att jag gör upp en liten plan för vad jag vill uppnå under det nya året. Månaderna har en tendens att kila iväg annars och så har halva året plötsligt gått utan att jag har fått tummen ur när det gäller en massa saker.

I år ska jag...

• köpa torktumlare (här finns inga gemensamma tvättstugor som i Sverige),
• bli bättre på att äta grönsaker och inte hoppa över salladsbuffén så ofta (behöver vitaminerna och mineralerna för att orka stå emot förkylningar),
• inte häcka så mycket framför datorn (tio minuter för att kolla e-posten drar för ofta iväg och blir en timme eller två)

och en del annat.

Det började rätt bra så här första arbetsdagen efter julledigheten - jag tog av salladsbuffén på lunchen och gick hem från jobbet istället för att ta bussen. Jag var som väl var varmt klädd när jag promenerade, för det är riktigt kallt här i Luxemburg och det snöade idag. Och kallare ska det bli. Neråt minus 12 tror jag att de har lovat. Det blir till att bylta på sig ordentligt.

Rofylldhet

Den lilla sovande ängeln på bilden köpte jag på julmarknaden här i Luxemburg. Jag tycker den ser så rofylld ut där den ligger på sin ena vinge med den andra vingen som skyddande täcke över sig. Faktum är att jag köpte två stycken. Den ena behåller jag själv, den andra ska jag ge bort.

Skor och champagne

Igår köpte jag ett par nya skor. Ja, jag vet, det var bara en månad sedan jag köpte stövletterna jag skrev om, men det här skoköpet var planerat och behövligt. Jag behövde nämligen ett par snygga promenadskor.

Jag hade ingen lust att springa runt och leta utan gick direkt till en Geox-affär. Provade ett par skor med kardborrknäppning men remmarna räckte knappt till över mina höga vrister. När jag stod och tittade på snörskor kom en expedit fram för att hjälpa mig. Och i den här affären fick jag ett helt annat bemötande än i den förra.

- Madame, vill ni ha något att dricka, frågade hon. Champagne? Läsk? Juice?

Det ville Madame inte, men det var ju en trevlig fråga och på kassadisken stod en bricka full med förfriskningar.

Jag hittade snabbt ett par skor som kändes sköna. De i skalbaggeglänsande läder och de med mockadetaljer ratade jag. Istället köpte jag ett par i brunt läder. Sportiga och snygga, tycker jag. De är tydligen gjorda på något avancerat sätt så att de andas. Hela skosulan är full med små hål! Det ska bli intressant att se om de håller vätan ute. Återkommer med rapport om det.

Loppmarknad

Vissa lördagar är det loppmarknad på torget Place d’Armes, och igår var det en sådan lördag. Kvalitetsloppmarknad ska man kanske kalla det förresten. Här kan man hitta en hel del fint porslin och fina glas. Många gånger har jag stått och funderat på om jag inte behöver några vackra sherryglas trots allt. Fast jag dricker aldrig sherry och inte har jag plats i skåpen heller, så hittills har det inte blivit några.

Igår hade jag med mig kameran på stan och tänkte ta lite bilder. Nu är det så att jag tycker det är pinsamt om folk tittar på mig när jag fotograferar. Det är dumt men så är det. Därför smög jag omkring hållandes min lilla digitalkamera i midjehöjd med ena handen. I den andra handen höll jag en shoppingkasse. Emellanåt tryckte jag på avtryckaren skjutandes från höften. Betedde mig som en hemlig agent.

Det sättet att fotografera är inte att rekommendera. Folk lägger märke till en direkt när man bär sig underligt åt. Jag fick en del långa blickar och inte blev bilderna särskilt bra heller när jag tryckte på måfå.

Det var nära att en äggkopp fick följa med mig hem. Den var i form av en anka som höll själva äggkoppen. Den stod i reahörnet i ett stånd och kostade bara 1 euro. Men jag försöker låta bli att dra hem fler dammsamlare till min överfyllda lägenhet, så ankan fick inte följa med den här gången.

Det var de gamla kamerorna jag ville ha en bild på.

Här var det porslinet som var objektet.

Drama i en skoaffär

Tänkte jag skulle visa mina nya stövletter. Eller nya och nya - det var ett par veckor sedan jag köpte dem men jag har inte börjat använda dem ännu.

Jag är inte van vid att gå i klackar längre. Förr i tiden, nån gång på hedenhös, klapprade jag omkring i pumps. Men nu blir det inte så ofta och inte så smala klackar som de här.

De är köpte på rea. Men jag var tvungen att stå på mig i skobutiken. De hade kostat 129,95 euro men var nersatta till hälften. När jag skulle betala stod det plötsligt 116,96 på displayen. Det måste vara kvar från föregående kund, tänkte jag. Men när jag skulle knappa in min kod på betalningsterminalen så var det samma pris i den displayen - 116,96.

"Men... det här priset...", började jag.

"Det är det priset som gäller", sa expediten.

Va, skämtar människan med mig?

Jag protesterade att det stod 64,98 på prislappen.

"Det priset är fel!", säger hon då.

"Men varför låter ni folk tro att det är det priset som gäller då?", protesterade jag. "Jag tänker inte betala det höga priset."

För att göra en lång historia kort, efter att ytterligare två expediter engagerats i frågan så fick jag mina stövletter till nedsatt pris. Har ni någonsin hört talas om att butiker sätter ut varor som det är fullt pris på utanför affären? Det är alltid prisnedsatta varor de skyltar med utanför.

Tror ni att jag fick en ursäkt från expediten för misstaget? Icke då. Men stövletterna är rätt snygga, eller hur? Märket Gabor, om någon undrar.