Här var det inte uppdaterat på länge. Fast min blogg är ju inte den enda som legat i träda en längre tid. Det är synd att så många har slutat blogga. Facebook och Instagram är enklare och snabbare att skriva på men också så snuttifierat. Man känner att man måste uttrycka sig ganska kort och snärtigt för att inte tråka ut läsaren. Och hur är det med Twitter, är det fortfarande ett begränsat antal tecken för varje tweet?
Twitter nappade jag aldrig på. Instagram tyckte jag länge om. Kände att jag kunde skriva om vad jag ville där och sedan med hjälp av hashtags locka dit de som verkligen ville läsa. På Facebook känns det mer som att man måste upprätthålla en fasad. Hålla sig till vissa, godkända ämnen. Bara roa, inte oroa. Lägga upp oändligt många bilder på solnedgångar, gärna med immiga glas med Chardonnay i förgrunden.
Och så detta tjafsande i kommentarerna på sociala medier. Inte av familj och vänner men i facebook-grupper och på tidningarnas facebook-sidor. Av människor som inte ens brytt sig om att läsa artikeln i det sistnämnda fallet men ändå har synpunkter. Jag blir GALEN ibland. Och långsamt har tanken vaknat att jag kanske skulle börja blogga igen istället. Det vore roligt om du som läser kommenterar. Det skulle motivera mig att fortsätta skriva.
Och så måste jag lista ut hur jag ska få det där cookies-meddelandet synligt högst upp när man surfar in på min blogg. Jag ser det hos andra och det är tydligen bloggägarens ansvar att se till att det syns. Men det gör det väl inte hos mig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar