Vinnare i tävlingen

Jag måste börja med att be om ursäkt. I förra inlägget skrev jag att vinnaren i utlottningen av franska kolor skulle presenteras senast lördag, men så blev det ju inte. Jag har bland annat varit på resande fot en del, men nu ska vinnaren äntligen presenteras.

När tävlingen avslutades befann jag mig i Sverige, så min brorsdotter K hjälpte mig med dragningen. Vi hjälptes åt att skriva lappar med namn. De som hade länkat till tävlingen skulle ha tre lotter. Jag skrev deras namn en gång på en lapp och siffran tre i ena hörnet. K skrev ytterligare två lappar med samma namn. Många lappar blev det. Sedan vek vi ihop dem ordentligt. K blundade och drog en lapp.

Och på den lappen stod det...

Julia

Grattis Julia. Ät kolorna försiktigt. De är väldigt sega, och väldigt goda.

Och tack alla ni andra som deltog i tävlingen. Kanske blir fler tävlingar längre fram i höst.

Drar en vinnare ikväll

Tävlingen är avslutad och ikväll ska jag dra en vinnare som presenteras ikväll eller imorgon.

Färgblind tomat

Jag har två tomatplantor på balkongen. En med vanliga röda körsbärstomater och en som enligt växtetiketten skulle ge gula körsbärstomater. Se själv:

Cerise Mirabelle Gold Nugget skulle det bli.

Men det vet plantan inte om, så den producerar röda tomater istället.



Växtetiketten hade väl hamnat i fel kruka när jag köpte den. Men smaken är det inget fel på i alla fall.

Fast jag tror att den plantan har drabbats av mjöldagg. Bladen ser för hemska ut. Den andra plantan har klarat sig bättre och jag tyckte inte att det var så konstigt att det var den som skulle få gula tomater som drabbades. Det borde ju vara en nyare sort och kanske inte har härdats mot växtsjukdomar. Men som sagt, det blir röda tomater på båda två.

Blåbär

Var i Sverige i helgen och passade på att plocka blåbär. Det var åratal sedan jag plockade bär senast. Har inte blivit av. Allt prat om den goda tillgången på blåbär fick mig att göra slag i saken i år.

Myggen var inte så farliga men jösses så trött i ryggen jag blev! Två-tre liter fick jag ändå ihop. De förpackade jag mycket väl och stoppade ner i resväskan. Helst hade jag velat ha dem i handbagaget men handbagagereglerna satte stopp för det. Man får nämligen inte ha med sig saker som innehåller vätska.

Resväskan med blåbären kom fram ordentligt och imorgon ska jag koka sylt.

Tävling - Vinn franska chokladkolor

Nu ska jag lotta ut franska chokladkolor. Det är för mitt eget bästa - annars föräter jag mig. :-o

Det är nämligen så att jag bakade en kaka med chokladkola för ett par veckor sedan. Receptet hittade jag på matbloggen I mitt franska kök. En svensk kvinna bosatt i Frankrike står bakom bloggen och hon hade översatt ett recept från den franska tidningen Saveurs. En av kakans ingredienser är en fransk chokladkola, Carambar. Uppriktigt sagt hade jag aldrig hört talas om den innan jag läste receptet, men nästa gång jag var på stormarknaden Auchan så tittade jag efter den på godisavdelningen. Auchan är nämligen en fransk kedja och jag hittade mycket riktigt kolan där - i storförpackning. Och storförpackning = stor frestelse.

Femton kolastänger gick åt till kakan, nästan lika många har jag ätit upp som de är men nu får det vara nog. Jag kan inte äta upp hela påsen själv. Därför har jag bestämt mig för att lotta ut femton kolor (cirka 150 gram). Vinnaren får en utskrift på receptet och kan välja att baka kakan eller att äta kolorna som de är.

Du som vill vara med och tävla gör så här:

1. Att lämna en kommentar till det här inlägget ger 1 lott. Glöm inte att lämna e-postadress så att jag kan nå dig om du vinner.
2. Att dessutom länka till tävlingen från din blogg ger ytterligare 2 lotter = 3 lotter totalt. Låna gärna bilden här ovan.

Sista tävlingsdag är den 27 augusti.

Fettsugning

Mitt nuvarande diskmedel är i en pumpflaska och blir skum direkt när man trycker ut det. Upptäckte för någon dag sedan att det står "Attire la graisse comme un aimant" på etiketten. "Drar till sig fett som en magnet", alltså.

Undrar om man kan använda det som duschtvål för att få bort ridbyxlåren...?

Aprikoser och skräckinjagande fjärilar

Jag har ett aprikosträd på gång. Det är bara fem centimeter högt än så länge men jag drömmer redan om hur det dignar av frukt.

Det är säsong för aprikoser sedan en tid tillbaka och jag fick för mig att jag ville prova att sätta en kärna. Instruktioner hittade jag hos Christer i hans blogg Stugan vid transjön. Det visade sig att aprikos måste stratifieras, dvs. genomgå en köldperiod för att kunna gro. Man kan lura kärnan eller fröt genom att lägga det i kylen ett tag i fuktat hushållspapper. Men först måste man knäcka kärnan för att få bort det hårda skalet och komma åt mandeln inuti. Det gjorde jag med en nötknäppare och det gick bra. Jag kom på att om jag höll nötknäpparen inuti en plastpåse så sprätte inte skalet omkring.



De mandlar jag fick ut såg väldigt skrynkliga och ihoptorkade ut jämfört med de i Christers blogg, men jag la dem ändå på fuktat hushållspapper som jag vek ihop, stoppade i plastpåse och la in i kylen. En nektarin testade jag också med. Den har en mörkare färg än aprikosmandlarna. Nästan varje dag tog jag fram och kollade om det hade hänt något. Mandlarna började svälla, men ingen grodd syntes till. Faktum är att jag fick byta hushållspapper för att det gamla började mögla så smått.




Efter säkert en månad kom så den första grodden. Efter ett par dagar var den cirka 1 centimeter och förra söndagen planterade jag den försiktigt i en kruka. Grodden får ju inte gå av.



Efter ytterligare ett par dagar började den växa uppåt, mitt lilla aprikosträd. Idag är det cirka 5 centimeter högt och jag är jätterädd att jag inte ska lyckas hålla liv i det. Nog förstår jag att jag ska ha en himla tur om jag lyckas få det att växa till ett riktigt träd, och ännu mer tur om det kommer bära frukt en dag. Men hoppas kan man ju alltid göra. Och jag har fler aprikosgroddar på gång.

Den här insekten satt på mitt balkonggolv en morgon. Den ser ut som någon slags mal, tycker jag. Om du vet vad det är så får du gärna lämna en kommentar. Visst är det fascinerande hur många fjärilar har mönster på sina vingar som ska skrämma bort fiender? Det ser ut som om den har en sån där afrikansk ansiktsmask på vingarna, med stora stirrande ögon. När man såg den mer i sidled så såg det dessutom ut som om den hade en liten tagg ungefär vid antennerna.

Servitörslopp i city

Det händer alltid något i Luxemburg, det måste jag erkänna. Trots att jag får hem en broschyr varje månad om vad som är på gång så missar jag mycket. Igår när jag kom ner på stan så var det avspärrat med kravallstaket på gågatorna, så att det bildades en bana mellan staketen. Årets City Jogging hölls förra helgen, så det kunde det inte vara.

Plötsligt började åskådarna tjoa och applådera. Det var servitörslopp på gång. De bar en bricka med två vattenfyllda glas plus två fulla vattenflaskor.



Start och mål skedde på torget Place d'Armes. Där fanns det skyltar för vägning och jag antar det var flaskorna och glasen som kontrollvägdes efter målgång för att kontrollera hur mycket som eventuellt hade skvimpat ut under vägen.

Alltihop sponsrades av mineralvattentillverkaren Rosport.



En bild på bansträckningen för servitörsloppet.

Fast i poliskontroll

Jag åkte fast i en poliskontroll idag. Det hände i mitt eget kvarter och när polisen satte upp en hand för att stoppa mig trodde jag först att han bara dirigerade trafiken. Det är en trång gata med trafik i båda riktningarna och dessutom byggarbete på en fastighet och därmed stora fordon som blockerar ibland. Men han vinkade in mig till vägkanten. Han ska väl bara kolla körkortet, för jag har inte kört för fort iallafall, tänkte jag.

Och körkortet ville han se, men dessutom ville han se mina fordonspapper. De ska förvaras i bilen men det känns så galet att förvara originalhandlingar i bilen så jag har dem hemma istället. Det har gått bra hittills. Har aldrig råkat ut för en poliskontroll i Luxemburg förr.

Så gick han runt bilen för att titta på min skattevinjett. Sen vinkade han åt mig att jag skulle kliva ur bilen och komma runt och titta. Skattevinjetten sätter man fast i en liten ficka på insidan av vindrutan så att den syns utifrån. Men sedan ett par år behöver man inte ha den där... så jag har inte satt dit dem på ett tag. Och den som fortfarande sitter där är gammal... vilket han påpekade. Och det är samma sak med skattebeviset som med alla andra fordonshandlingar - det ska förvaras i bilen.

Men han var väldigt vänlig måste jag säga. Han sa åt mig att åka hem och hämta alla papper och komma tillbaka och visa upp dem. Körkortet behöll han i pant. Som tur var hade jag allting samlat i bilmappen och promenerade tillbaka till polisen. Efter en titt på papperen fick jag mitt körkort åter.

Han kunde förstå mitt resonemang, sa han, om att det är obehagligt att förvara originalhandlingar i bilen ifall det blir inbrott i den. Kopior gills inte. Så det är bara att gilla läget hädanefter. Jag ska ta kopior på allt och förvara kopiorna hemma istället för originalen.

Försäkring, skattebevis och det s.k. grå kortet måste förvaras i bilen - inte hemma...

Fina trädgårdsredskap

Det finns så fina trädgårdsredskap numera. Planteringsspadar med mönster på t.ex. Vid ett Sverigebesök tidigare i år såg jag några sådana på Åhlens, men det blev inte av att jag köpte. Men sen åkte jag till Trier (Tyskland) för ett par veckor sedan. Det tar bara 40 minuter med tåg dit. Jag har inte varit där sedan förra sommaren och det hade dykt upp en del nya affärer. Bland annat en som heter Strauss. Där hittade jag dessa redskap som jag inte kunde motstå:



Vita, med pastellfärgade fjärilar. Det blev en spade och en sekatör. Jag har teflonminne när det gäller siffror, men jag tror de kostade 4-5 euro/styck.

Utanför en blomsteraffär hade de ställt upp några skira, gröna växter med små rosa blommor. En Gypsophila. Brudslöja hör till den familjen, men den här sorten verkar heta Grusnejlika på svenska, Schleierkraut på tyska. Jag vet att den finns även i Sverige, men den var ny för mig och jag köpte en. För tillfället ser den lite ledsen ut och jag har just räddat den från det värsta solgasset på balkongen och gett den vatten. Hoppas att den repar sig.